Lagstiftningen som ska genomföra kraven i EU:s bolånedirektiv skulle enligt direktivet ha varit införda i svensk rätt senast i mars 2016. Lagstiftningsarbetet är dock försenat och vi väntar nu på lagförslag – en proposition – från regeringen till riksdagen. Finanskompetens arbetar sedan tidigare under året med Ann-Sophie Hesser som ämnesexpert på regelområdet för bolån.
![ann-sophie[1]](https://www.finanskompetens.se/wp-content/uploads/ann-sophie1-150x170.jpg)
Hej Ann-Sophie, vem är du och vad gör du till vardags?
– Jag är advokat och delägare i Apriori Advokatbyrå, en nischad byrå med inriktning på finansjuridik och compliance. Jag har dessförinnan arbetat med olika former av kvalificerat juridiskt arbete i nästan 20 år, bl.a. på Mannheimer Swartling Advokatbyrå och sedan som chefsjurist och complianceansvarig på Santander Consumer Bank (f.d. GE Money Bank). Jag har en bred erfarenhet inom bank- och finansrelaterad juridik, inklusive frågor om konsumentkrediter och bolån. Frågorna är roliga och intressanta att jobba med och det är kul att vara en av Finanskompetens ämnesexperter!
Kan du kort berätta om bolånelagen?
-Bolåneutredningen har föreslagit en ny näringsrättslig lag om bostadskrediter. Den omfattar samtliga kreditgivare och förmedlare av bostadskrediter. Dessutom föreslås ändringar i bl.a. konsumentkreditlagen. Den nya lagstiftningen innehåller t.ex.:
- Nya krav på ersättningssystemen i företagen
- Kunskap och kompetens hos personal och ledning
- Nya bestämmelser om kreditprövning vid bolånegivning
- Krav på standardiserad förhandsinformation
- Bindande låneerbjudande med viss giltighetstid
- Nya standarder för värdering av bostad som ska ställas som säkerhet för ett lån
Vilka är de största utmaningarna när det gäller den nya bolånelagen?
– Det beror på vem du ställer frågan till. Kreditgivare och kreditförmedlare ser troligen utmaningar i att införa nya rutiner, processer, systemstöd och dokumentation. De ska t.ex. införa en standard för värdering av bostad som ställs som säkerhet, och rutiner för den nya ”betänketiden” för konsumenter. Företagen ser säkert även en utmaning baserat på de utvidgade kraven på kunskap och kompetens som kommer att beröra uppskattningsvis 10 000 anställda.
– Vad gäller bolånerådgivarna själva, tror jag att de ser det som naturligt att det finns en särskild bolånelicensiering och ett krav på att löpande vidareutbilda sig. Det gäller ju för dem att kunna ge sina kunder ett bra och kunnigt bemötande i samband med vad som ofta är deras enskilt största affär i livet. En licensiering blir ju också en form av kvalitetsstämpel.
-Ett av syftena med det underliggande bolånedirektivet från EU är att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå, bl.a. genom utökade krav på den information som ska lämnas till konsumenten före och efter ingående av bostadslåneavtalet, betänketid etc.
– Jag tror därför att de flesta konsumenter ser positivt på den nya lagstiftningen och dess syften. En utmaning för konsumenten kan dock vara att tillgodogöra sig all information. Att få mer information är ju i sig inte någon garanti för att konsumenten faktiskt förstått mer.
Vad händer just nu när det gäller den nya bolånelagen?
– Propositionen kommer förhoppningsvis före sommaren och vi kan då ha den nya lagstiftningen på plats i höst. Sedan kommer Finansinspektionen, så snart den nya lagstiftningen är beslutad, att behöva viss tid på sig för att skriva föreskrifter och allmänna råd som behövs för att precisera hur bolåneverksamheten ska bedrivas. Så, vi kan nog inte förvänta oss att en fullständig reglering är på plats förrän senare i år. Här gäller det att följa utvecklingen noga.
