I Finansinspektionens (FI:s) årliga bolånerapport 2016 som publicerades den 14 april, har hushållen med lån stresstestats på ett antal punkter. Resultatet har jämförts med tidigare år och visar att hushållen blir allt mer stresståliga.
FI har analyserat utifrån ökade räntekostnader, högre arbetslöshet, en kombination av ökad ränta och husprisfall samt en kombination av ökad arbetslöshet och husprisfall.
I samtliga fall har resultatet förbättrats gentemot tidigare år. Men det finns också siffror som sticker ut och oroar. En sådan siffra är att det är 7,5 procent av bolånetagarna över 65 år som har ett underskott i sin ekonomi enligt FI:s beräkningar. Bland dem under 30 är det ungefär 1 procent som har underskott, och åldrarna däremellan är det ännu lägre. En slutsats är att äldre måste använda mer av den disponibla inkomsten till bolånen än tidigare. Det finns all anledning att följa denna utveckling och se om det i kommande årskullar av pensionärer kan bli ett ännu större problem.
En annan av stresstesterna rör effekterna av arbetslöshet. FI har testat både om det finns a-kassa och om det inte finns. Även här har hushållen blivit stresståligare på ett år även om det är en markant skillnad mellan dem som har och inte har a-kassa. Ändå uppger bankerna att de inte ställer några generella krav på att låntagare ska tillhöra en a-kassa. Om 10 procent av låntagarna blir arbetslösa är det 4,6 procent av hushållen som får underskott i sina månadskalkyler. För ett år sedan var andelen 1 procentenhet högre.
Även boprisfall klarar hushållen allt bättre. Om till exempel räntan stiger med fem procentenheter och huspriserna faller med 20 procent skulle drygt 1 procent av hushållen få underskott samtidigt som belåningsgraden stiger över 100 procent. Även om priserna faller är det inte fler än 2,5 procent av hushållen som får underskott och belåningsgrad över 100 procent. Denna siffra var 3,9 för ett år sedan.
Samtidigt som FI:s bolånerapport ger ett lugnande intryck på aggregerad nivå, finns det anledning att fundera på hur olika scenario kan påverka enskilda hushåll. FI tittar på bolånen främst ur stabilitetssynpunkt och inte hur hushållen kan komma att reagera, vad det kan innebära att ha svårt att klara lånen, oron, risken att behöva flytta och slitningar på familjen. FI har också uppdraget Konsumentskydd där dessa frågor är synnerligen relevanta. Bakom de förhållandevis låga procenttalen kan det dölja sig tragedier.
För den som arbetar med bolån är det viktigt att inte bara se grafer och procent i rapporten utan att också tänka sin in i hur människor påverkas och vilka möjligheter det finns att mildra verkningarna när olika förutsättningar kraftigt förändras.
