Denna gång har vi ställt tre frågor till Anna-Klara Heldring som arbetar som Head of Compliance på Norion Bank.
Vilka områden inom compliance är särskilt i fokus för er just nu, och varför?
Det räcker med att följa nyhetsflödet för att förstå att det (som alltid) är stort fokus på regelefterlevnadsfrågor kopplade till det som brukar sortera in under benämningen ”financial crime prevention”, alltså regler, rutiner, processer och systemstöd ämnade att upptäcka och motverka penningtvätt och finansiering av terrorism men även åtgärder för att förhindra olika slags bedrägerier och regler rörande finansiella sanktioner är i fokus.
Vidare är det, liksom alltid, stort fokus på kommande regelverk. På näthinnan finns naturligen DORA med tanke på att förordningen träder i kraft precis efter årsskiftet och CSRD som vi ju behöver kunna rapportera på från verksamhetsåret 2025. Dessutom påverkas vi i stor utsträckning av alla regelverksförändringar som kommer på konsumentkreditsidan så mycket fokus även på detta.
Slutligen lägger vi inom vår funktion, mycket tid och tankemöda på hur vi ska kunna följa upp, mäta och rapportera regelefterlevnadsrisk (och även andra operativa risker) på ett sätt som underlättar för ledning och styrelse att bedöma om risken det ligger inom den beslutade riskaptiten och riskstrategin.
Vilken typ av kunskap och kompetens anser ni är viktigast för att lyckas med compliance-arbetet i er organisation?
Om man ser specifikt till Complianceorganisationer så har de, enligt min erfarenhet, historiskt sett varit rätt juristtunga och även om jurister alltid kommer att vara viktiga i compliancearbetet så jag tror att man behöver gå mot att rekrytera utifrån en bredare kunskapspalett. Ett tydligt exempel som jag ser i min egen organisation är förmågan att analysera stora mängder data och dra slutsatser från detta, något jurister i vart fall traditionellt sett kanske inte varit jättevassa på.
För eget vidkommande finns det även behov av kompetens inom AI och då menar jag inte bara utifrån regelefterlevnadsfrågorna kopplade till AI utan också om hur Compliance som organisation kan använda sig utav AI för att effektivisera sitt arbete och sina processer. Jag ser också ett behov av regelverkskompetens avseende IKT-relaterade frågor.
Utifrån en bredare kontext rörande vilken kompetens som banken som helhet behöver för att lyckas med sitt compliancearbete i stort, så är IT en nyckelspelare. Mycket av bankens möjlighet till god regelefterlevnad ligger idag i att utveckla och implementera systemstöd som supporterar medarbetarna i detta och som gör det lätt att göra rätt.
Hur integrerar ni regelverks-tänket i den dagliga verksamheten så att det inte bara blir en ”tick the box”-övning?
Nyckeln till att integrera regelverkstänket i den dagliga verksamheten tror jag är att sluta betrakta på det som ”ett nödvändigt ont” som bara ”måste göras”. För att lyckas med det jobbar vi aktivt med regelverks – och omvärldsbevakning och, när förändringar är på gång, försöker vi informera och koppla in rätt delar av verksamheten på ett tidigt stadium. Det ju trots allt är de som är experter på sin verksamhet och på att utforma processer och system i förhållande till denna.
Speciellt viktigt blir detta såklart avseende regelverk som har stor kundpåverkan. I detta arbete har Compliancefunktionen en viktig roll att fylla i förhållande till regeIverksbevakningen men jag ser också gärna att vi bidrar med råd och stöd vid utveckling och förändring av processer och system för att redan från början få till det som jag brukar kalla för ”compliance by design”.
Läs mer om Norion Bank här.
